Vet du vad en medeltida ballad är? Jag har förstått att många människor inte vet att en medeltida ballad är mycket mer än en sång. Och att den är mycket mer tidlös än förnamnet ”medeltida” signalerar!
Jag gör ett försök att förklara 
Bara begreppet ballad kan ju vara så många olika typer av sånger: Rockballad, powerballad, trubadurballad…och så medeltidsballad.
Det som skiljer en medeltidsballad från t.ex. en rockballad är att det är en berättelse – inte om mina känslor, inte om dej och mej, utan om något som sker inför våra ögon. Textens ”jag ” är en betraktare, en ”reporter” som förmedlar bilder av det som händer. Handlingen är däremot ofta något som berör både dej och mej, tidlösa dilemman med kärlek, svek, list, orättvisa, övderlevnad, död och hämnd, seger och lycka.
En annan fin sak med medeltidsballaderna är att man kan sjunga dem tillsammans – även om man inte kunde dem innan! Att lyssna på en lång berättelse kräver mycket av både sångaren och åhörarna, men här kan man istället vara med i omkvädet, en refräng som alla sjunger med i växelvis med försångaren som berättar histrorien. Det kan bli ett suggestivt växelspel mellan försångare och omkvädessångare, vilket gör att balladen blir som ny varje gång den sjungs. Texten i omkvädet har ofta något att säga om handlingen – dolda hemilgheter o. dyl. och en bra och kraftfull omkvädessång kan lyfta balladen till oanade höjder.
Om vi återgår till rockballaden så gissar jag att du tänker på en lugn, långsam låt. Det gäller oftast inte för medeltidsballaden – inga cigaretttändare här, inte! Om den inte framförs på scenen i ett arrangemang som vill ge en ”stillastående” stämmning, förstås… Nej generellt sjungs medeltidsballaderna på ett kraftfullt rytmiskt, svängigt sätt – så att de ska passa att dansa till dem! Och dansar, det gör man i en lång kedja eller ring, samtidigt som man sjunger. Att dansa och sjunga på detta sätt lever kvar i levande tradition på Färöarna, där kallas det Kvad-dans. Att dansa medan man sjunger är speciellt! Kanske jobbig i början, men när man kommer in i ”andra andningen”, man får till svänget och växelsången pumpar på, då är det obeskrivligt härligt!
Hur dansar man då? Faktiskt precis samma steg som till rockballaden: två steg åt ena hållet, ett åt det andra. Fast inte i par då, utan man dansar alla bredvid varann som i långdans. Ibland formar man en ring, ibland ringlar kedjan som en orm genom dansrummet.
Balladerna är sånger som vandrat hit till Norden men finns i hela Europa, en del av dem har också ett utomeuropeiskt ursprung. Personerna vi möter är starka, kluriga, förtyckta, rädda, älskande…precis som vi – och det gäller både kvinnor och män!
Genom den sjungna berättelsen ser vi bilder framför oss, alla kan vara med och sjunga och dansa! Den medeltida balladen kallas för en Intermedial konstform, alltså en konst som har flera andra konster i sig. Musik, dans, poesi, bild…. Och när vi dansar och sjunger den så gör vi det tillsammans, alla kan var med och det kan bli hur suggestiv och underbart som helst….ett medeltida partytrick, helt enkelt! Och vill du lära dej hur man gör så håll utkik efter min balladkurser här på bloggen eller kom med till Balladforum nån gång och prova!
Här är texterna till de ballader vi sjöng på Korröfestivalen 2011:
Näcken bortför Jungfrun
SMB 20
Sjungen av Gunnar Nordlinder vid Korröfestivalen 2011
//Det bodde en greve vid Elvabolid//
Han hade tre döttrar och rara voro de
-Med den äran
Den ena var så dejelig den andra var så grann
Den tredje had´förlovat att aldrig taga man
Det spordes över vatten det spordes över land
Det sporde så långt bort till Elvabostrand
Och näcken han simmar sig till sjövitan strand
Där kläder han sig till en vacker herreman
Den herreman kom farande till Östervalla gård
Och ute stod jungfrun och kammade gult hår
Å ståndar sköna jungfrun här och kammar sitt hår
Själv ville jag sätta gullkrona uppå
Och jungfrun hon gångar sig i stensalen in
Krist give den herremannen ville bliva min
Och näcken han gångar sig i stensalen in
Han önskar i sitt hjärta den jungfrun vara sin
Å lyster sköna jungfrun till kyrkan fara
Men själv så ville jag kusken vara
Han körde över vatten han körde över spång
Han körde den jungfrun allt för den sista gång
Å kära min herreman å kören ej så fast
Mina tömmar äro av silke de äro ej av bast
Han körde över berg och över dalar och land
Han körde så långt bort till Elvabostrand
Å kära min herreman å hjälp mig på land
Å eder vill jag giva mitt rödaste gullband
Ditt röda gullband jag passar inte på
Men aldrig skall du mera ur vagnen min gå
Å kära min herreman å hjälp mig på ö
Å eder vill jag giva min gullkrona röd
Din gullkrona röd jag passar inte på
Men aldrig skall du mera på gröna jorden gå
Å hemma gråter fader å hemma gråter mor
Å hemma gråter syster å så min lille bror
Ja hemma låt dem gråta å gråta som de vill
Men nu så är du inne nu hör du näcken till
-Med den äran
Jungfrun förvandlad till Lind
SMB 12 E
TSB A 30
Upptecknad efter pigan Säby Eva Persdotter, Källås, Säby, Småland av L. C. Wiede 1820.
Sjungen av Marie Länne Persson på Korröfestivalen 2011
1.
Maglena hon hade en styvdotter rik ./.
Den skapade hon till en grönan lind
- Ingen man min sorg fördriva kunde
2.
Hennes styvsyster går sig i Rosende lund
Så kom hon till sin syster i samma stund
3.
Hvi står du här med dina förgyllande blad
Som äro på dig både skön och rar
4.
Det är väl intet att skräppa med dig
Men lyckan är bättre för dig än för mig
5.
I morgon komma friare och fria till dig
Då komma timmermän och skåda på mig
6.
Så hugga de mig till en altarespång
Där mången syndig människa ska hava sin gång
7.
Så hugga de mig till ett altareträ
Där mången syndig mänska ska falla på knä
(8.
Men ett är det mig ängslar och grämer så svårt:
Om jag hade mina brev till Hertig Magnus ändå)
9.
Styvsyster sätter sig på lilla Lindarot
Så skriver hon ett brev både hastigt och fort
10.
Så satte hon brevet i korpens klor
Så flyger han med det dit Hertig Magnus han bor
11.
Hertig AMgnus tog brevet ur korpens klor
Han läste däri varendaste ord
12.
Hertig Magnus hans sadlar sin gångare grå
Så rider han sig åt Rosendegård
13.
Hertig Magnus han rider sig åt rosende lund
Så kom han till den linden i samma stund
14.
Hertig Magnus han kysser på lilla Lindarot
Så blev det därav två jungfruben
15.
Hertig Magnus han kysser på lilla Lindagren
Så blev det därav två jungfruben
16.
Hertig Magnus han kysser på lilla Lindablad
Så blev det en jungfru så skön och rar
17.
Så satte han henne på sin gångare grå
Så rider han till sin kära moders gård
18.
Och när som han kom till sin kära moders gård
Ute för honom hans kära moder står
19.
Och Moderen säger till Hertig Magnus så:
Hvi förer du din kind så blek och så blå?
20.
Hon må väl vara bleker på kinderna sin
I går har hon varit en grönan lind
21.
Hon må väl vara blek och blå om kinderna sin
I dag har hon seglat över starkan vind
22.
Hälsa du hem till din styvsyster god
I himmelen har jag berett hennes stol
23.
Hälsa du hem till din styvmoder ond ./.
I helvetet har jag berett hennes dom
- Ingen man min sorg fördriva kunde
Herr Carl och klosterJungfrun
Sjungen av Karen Petersen vid Korröfestivalen 2011
Herr Carl gick till sin moder
han frågade henne om råd
hur han skulle sköna jungfrun
med sig ur klostret få
ja ja med sig ur klostret få
-Medan jag sover allena
ja ja med sig ur klostret få
-Medan jag sover allena
Lägg dig neder sjuker
och lägg dig uppå bår
låt ingen i världen veta
att du haver liv ändå
förutom dina svenner två
-Medan jag sover allena
förutom dina svenner två
-Medan jag sover allena
Låt sen ett bud till klostret gå
med tårar uppå kind
och bjuda sköna Jungfrun
till vake stugan din
ja ja till vakestugan din
Herr Carl han lade sig sjuker
han lade sig uppå bår
han lät ingen i världen veta att han hade liv ändå
förutom sina svenner två
-Medan jag sover allena
Han sände liten småsven
var klädd uti kläderna vit
kom sköna Jungfru och vaka
herr Carl han står nu lik
ja ja herr Carl han står nu lik
Han sände liten småsven
var klädd uti kläderna röd
kom sköna Jungfru och vaka
Herr Carl han är nu död
ja ja Herr carl han är nu död
Han sände liten småsven
var klädd uti kläderna svart
kom sköna Jungfru och vaka
Herr Carl han bärs bort snart
ja ja her Carl han bärs bort snart
Jungfrun gick till sin fostermor
hon frågade henne om råd:
är det nu mig lovgivit väl
till vakestugan gå ?
ja ja till vakestgan gå
Och gånga vart du gånga vill
det råd jag giver dig
det lyder: se dig noga för,
Herr Carl han narrar dig
ja ja Herr Carl han narrar dig
Jungfrun in genom dörren steg
hon sken så klar som en Sol
Herr Carl som uppå båren låg
men ack! hur hans hjärta log
ja ja men ack! hur hans hjärta log
Och Jungfrun gick till han huvud
hon bad så väl för hans själ
och medan du här levde
visst ville du mig väl
ja ja visst ville du mig väl
Och Jungfrun gick till hans fötter
hon lyfte på vitan lin
medan du här levde
visst var du kärestan min
ja ja visst var du kärestan min
Jungfrun gick till dörren
hon bjöd dem alla god natt
Herr Carl som uppå båren låg
sprang upp tog henne fatt
ja ja sprang upp tog henne fatt
I bären ut bord och bänkar
I bären ut mitt dödeskrin
I morgon skall mitt bröllop stå
med klosterJungfrun fin
ja ja med kloster Jungfrun fin
I bären ut bord och bänkar
I bären ut dödens bår
för i morgon skall mitt bröllop stå
med klosterJungfrun vår
ja ja med klosterJungfrun vår
De andra klosterJungfrur
de läste uti bok
visst var det väl en ängel
som våran syster tog
ja ja som våran syster tog
De andra klosterJungfrur
de gräto var för sig
Krist give en sådan ängel kom
och tog båd mig och dig
ja ja och tog båd mig och dig
- Medan jag sover allena
ja ja och tog båd mig och dig
- Medan jag sover allena
Texterna ligger även på www.korpmusik.se
