I dag var det julgransplundring på Östergötlands Läns Muséum och jag var där för att hålla i lekarna. Toste var med och spelade, så även Galtagalder-Olle (fiol o säckpipa) samt museipedagog Barbro Johansson. Förutom de allra vanligaste hade jag lagt till Skära Havre efter Mari på Gatan, Värnamo, Björndansen (SvL Skåne med egen text ”Björnen är vaken…”) och så Klara solen med utklädda rollfigurer. En hel del härliga barn med vänner hade mött upp, all heder åt vuxna som låter barnen få med sig denna tradition!

Granen stod mitt i Nya Galleriet ganska nära en staty föreställande Gösta Ekman med grep. Denna placering krävde lite finlir i dansandet, men funkade, och när Göstas grep till slut åkte all världens väg så kändes det som om han också var väldigt trött på att vara staty och heller ville vara med och leka. Lekarna funkade fint och vi avslutade med en långdans till säckpipa. När säckpipan (som på intet sätt var mer samarbetsvillig än andra säckpipor) la av, fortsatte dess domptör obehindrat låten på fiol, så det blev en lång och rolig dans!

Tänk vad kul det är att få umgås med små barn och vilken kompetens och klurighet dessa korta individer besitter. Och vilka röster! Jag är så glad att vi har bestämt oss för att öppna Balladforum för barn nästa träff 29/1!

Det var också så härligt att vara tillbaka i Musei-miljön. Jag riktigt kände hur mitt Landskronahjärta blev varmt och lyckligt! Det är en sån gränslös möjlighetsmiljö, så himlans intermedialt (intermedialitet är när en konstart/uttrycksform i sig innehåller andra konstarter)!

Ja det var en härlig dag! Nu är jag ganska mör, då detta jobba var det första efter min vinteråkomma med förkylning och elak mage. Nu ska jag vila mig och njuta, efter att ha spelat lite med Blåqvint! Den egna granen får stå kvar någon dag till…

/ Marie

En helt annan julgran

Annonser