November är ett stilla, långsamt, kallt, ibland vackert men oftast är det mörkt innan man hinner titta efter, mellanrum mellan den otroligt vackra hösten och advent, de små människoljusens tid. Å vad jag längtar att ta fram adventsljusstaken i form av en tomteorkester! Och den där första adventskvällen när man upptäcker att det är stjärnor och ljusstaka i fönstren runt gårdar och gator…. Det gäller att ta sig igenom, helt enkelt! Som tur är bjuder just denna höst på en hel del trevliga musikaliska hållpunkter, behändigt fördelade över månad 11:

– Lördagen den 2 november ordnade FiL (Folkmusik i Linköping, där jag än så länge är ordförande) en dag där man erbjöd sina medlemmar en danskurs med Mats Berglund, en härlig middag följd av en offentlig konsert- och danskväll Med Mats Berglund, storspelman från Värmland, och Jonas Jansson, gitarrist från Linköping, för närvarande Mats´student vid Ingesund. Det kändes som en kvalitetsdag på flera sätt. Jag försätts lätt i ett milt lyckorus sånadär FiL-kvällar. Och musiken var ju alldeles underbar!

– 2 veckor senare, den 16 november, var det dags för ännu ett FiLevenemang: Konsert- och danskväll med Olov Johansson, nyckelharpa och Kartiona McCay, skotsk harpa. Härligt och roligt samspel, finfin musik och jag tror varenda harpspelare i stan hade tagit sig dit!

Fontänharpor

Efter konserten hände något annorlunda: hela publiken reste sig och gick fram och ställde sig nedanför scenen och beundrade instrumenten!

Fontänpublik

Gruppen Blåqvint, som jag ingår i, hade äran att vara pausband, det var jätteskoj! Det visade sig att buskspelet har kommit igång på Fontänen, vårt nya folkmusiktillhåll. Därifrån kunde vi nu rekrytera ytterligare ett par pausspelmän av hög kvalitet. Stefan Losjö och David Sjöberg!

FontänskrubbJa det var ännu en feelgoodkväll.

Mitt arbete i höst handlar om att skriva boken om slakamusiken (om detta finns mycket att ventilera, jag återkommer…), vilket är annorlunda eftersom det är en mycket mer introvert tillvaro än jag är van vid. Dessutom är man inte alls på scen när man skriver, ju, ja man behöver inte ens musicera över huvud taget för att skriva. I sådana lägen upptäcker man om man är beroende av att själv sjunga och spela. Det är jag. Därför är det viktigt att få tillfälle att hålla värmen uppe, så därför anmälde jag mig till ”open mic” på Babettes Kafferi i torsdags den 21/11. Så himla kul det var! En rad av musiker och poeter som växlade om på scen, bra nivå genomgående och charmigt oförutsägbart under den eminente konferensieren David och fixaren Annas ledning. Lite känsla av …. adventskalender!

babettes 3 comp

Nu sitter vi vid brasan med tända ljus och jag tror jag ska sätta på lite te. I morrn är det balladträff, som sagt (tidigare inlägg). På tisdag ska jag ta och dansa lite slängpolska, sen är det snart dags….

Håll ut!

/ Marie

Brasan

Annonser