april 2014


"Falska klaffare", smycke av Agnes Sjöberg

”Falska klaffare”, smycke av Agnes Sjöberg

För ett och ett halvt år sedan, hösten 2012, medverkade jag och Östgöta Brasskvintett på utbudsdagen ”Scengalej” i Norrköping och spelade en trailer av vårt program Falska klaffare som vi erbjöd som ett Skapande Skolaprojekt till grundskolans årskurser 4-6. Programmet, som består av medeltida ballader och sånglekar från Slaka, vilka jag har arrangerat för brasskvintett och sång, blev väl mottaget: ”Wow, vilken musik”, ”detta hade jag ingen aning om”, ”tack för att ni gör detta” och ”vilka häftiga arr”. Men också ”Kan man spela sånthär för barn?”, ”gillar dom verkligen sånthär?”, ”vad säger barnen när ni kommer med historisk musik?”….

Ja, ett och ett halvt år tog det innan den en modig och klok musiklärare i Tranås passade på när hennes 5:or läste medeltiden. Äntligen! Och så himla bra det fungerade – kan jag ju säga nu när jag verkligen vet. Sånger och rytmer, bilder och klanger jobbade vi med tillsammans med de unga aktörerna som gjorde ett strålande framträdande och samtidigt fick en upplevelse av tid, tradition och musikalisk kraft. Publiken bestod av så många elever och lärare som bara gick att trycka in i gympasalen, en mycket lyhörd och fin publik. Jag är jätteglad, och samtidigt funderar jag på varför det är så svårt att kommunicera äventyret i ett program som detta. Jag vet ju att begreppet medeltida ballader i sig är ett problem (när man har sagt medeltida går hälften sin väg, sen säger man ballader och då somnar alla utom dom som gillar Bob Dylan eller Sanna Nielsen) men det brukar ju lösa sig bara man får låta musiken komma till tals. Men när inte heller det funkar, beror det då på att det är så pass udda att beställarna/lärarna/kultursekreterarna helt enkelt inte tycker att det är tillräckligt ”hippt” för att komma med som förslag? Ja inte vet jag. Men om Östgötamusiken och mina fantastiska medmusikanter i Östgöta Brasskvintett är med på det så väntar jag gärna ett och ett halvt år till på nästa Skapande Skolagig. Eller varför inte lite kortare…

”Hej då, det var jättekul att jobba med er!” och ”Hej då, kan jag få din autograf?” med de värmande orden i hjärtat är jag glad och stolt! För egen del, för vårt samarbete men också för Greta Naterberg och Maja Hansdotter i Slaka vars låtar nu tar kraft och fart igen efter 200 år!

 

Sång, sångröst och kunskap om hur man gör för att sjunga som man vill, det är färskvara. Hur länge man än har hållit på så är finns det ändå nya sätt att upptäcka, nya klanger, genvägar och kroppsliga utmaningar. Så klart man samlar på sig kunskap genom åren, men hela tiden, för varje ny låt, varje ny idé tillkommer det minst ett nytt ”aha”!

Det är bara att hålla på!

Och varje gång man ska dela med sig till någon annan, då måste man ta ett allvarligt samtal med sig själv: ”vad håller jag på med, hör jagjag?” Och så hittar man nya formuleringar, ord på det man gör. Och gamla. Men det är själva det att hålla på som är grejen, grunden, och färskvaran!

Därför är det så jättekul att få hålla kurs emellanåt och nu är det dags igen: på lördag den 5 april håller jag och Karen Petersen en dagskurs i medeltida ballader under rubriken ”Låt hjärtat vara med – levande ballder!” Jo, för då handlar det om vad vi älskar med balladerna, vilka ballader och vilka av de olika beståndsdelarna – berättelsen, sångsättet, steget, ringen/kedjan, gunget, växelsången, händerna – vi tycker allra mest om! Det hela sker, som i fjol, på Solsäter, Tyresö, en folkbildningsborg av osannolikt slag och arrangör är Folkvisedanslaget (se länken).

Efter kursen blir det fest och ännu mer ballader! Gott om deltagare anmälda redan, men det får plats några till.

Kolla här om du vill veta mer: http://folkvisedanslaget.se/pa%20gang.html

Solsäter Sång

Bilden togs vid förra årets kursdag.

Helgen därpå, 12-13 april, är det dags för mig att hålla sångkurs i Kalmar. Det är Kalmar Spelmanslag som arrangerar en tvådagarskurs på Skälby Gård.

Självklart blir det ballader här med, men också andra typer av visor och så en del jobb med röst, uthållighet, minne och sväng. Jag har även lovat att berätta lite om sambandet mellan visorna i den resanderomska kulturen och i den nordiska, vilket jag kommer att göra under söndagen. Boken Romanifolkets Visor tar jag med mig såklart. Vi har gott om anmälningar även till denna kurs, men några platser finns det kvar om man vill anmäla sig före 7 april. Här är länken med info och anmälan:  http://www.kalmarspelmanslag.se/images/PublicFiles/2014/sngkurs%202014%20rev%2026%20mars%202014.doc

Kula vid Knapeli mindre

Ska bli kul, det här!

/ Marie