Slakamusikens nya medlemsbok!

Såhär ser den ut, Föreningen Slakamusikens nya medlemsbok!

I april, lagom till årsmötet den 17:e kommer den att se dagens ljus. Kaller var deras skog heter den, och handlar om den medeltida balladen Per Tyrssons döttrar i Vänge. Just denna ballad har påfallande många lokala sägner, varav några av de viktigaste är kopplade till Kärna utanför Linköping. Den mest kända melodivarianten sjöngs av Greta Naterberg i Slaka, grannsocken till Kärna, på 1810-talet och det var den här balladen  som inspirerade Ingmar Bergman till filmen Jungfrukällan (1960).

Denna lilla nätta skrift är resultatet av mycket snokande och laborerande, komprimerat till några väl valda ord. Årets bok innehåller ingen CD, men däremot QR-koder och länkar med musikaliska exempel som kan avnjutas i mobiltelefon eller dator. Alla som betalar årets medlemsavgift på 150 kr får en bok, och för ytterligare 15 kr får man boken hemskickad. Såhär blir du medlem i Föreningen Slakamusiken: 

1. Betala 150kr (om du hämtar boken själv i Slaka / Linköping), eller 165kr om du vill ha den hemskickad till Bankgiro 5640-7000 (Mediana HB). Försäkra dig om att ditt namn syns tydligt på betalningen. 
2. Skicka ett mail till slakamusiken @ gmail.com med namn, adress och telefonnummer, eller posta uppgifterna i brev till Slakamusiken c/o Länne Persson, Tegelbruksgatan 11, 582 53 Linköping.
3. Vänta till april, den som väntar på nåt gott….

Vi återkommer med inbjudan till vårt årsmöte.

Välkomna till Slakamusiken!

 

STAFFAN för alla!

Har ni sett att Svenskt Visarkiv har lagt ut ett helt gäng Staffansvisor från Knut Brodins Julens visor ? Generöst minsann att bjuda på en bukett varianter av den medeltida ballad som fortfarande sjungs av var och en! Tack för julkappen, Visarkivet! Här är länken: http://musikverket.se/aktuelltfransvensktvisarkiv/2014/11/27/julklapp-fran-svenskt-visarkiv/

I boken Källan i Slaka finns bara en Staffansvisa, den som Greta Naterberg på Slaka Backe brukade sjunga. Lite hypnosvarning på den men slit den med glädje!

 

 

 

Ballad-kväll i Gamla Linköping!

Den 20 november, en vanlig torsdagskväll, kommer det mysiga Kapellet i Gamla Linköping att vara öppet! Dit är alla välkomna för att höra mitt program Ballader från Slaka.

Programmet är förstås baserat på min bok Källan i Slaka (jag tar med mig några böcker om någon vill köpa) och fokus blir på de medeltida balladerna och på de två spännande sångerskorna Greta Naterberg och Maja ”Månssan” Hansdotter som bodde på Slaka Backe i början på 1800-talet. Jag kommer också att lyfta fram några av bokens bilder, som Anna Helldorff (bild t.v. ovan) och Jenny Treece Jorup (bild t.h. ovan) skapat som tolkningar av medeltida ballader från Slaka.

Min sång och harpa sätter aftonens klang, men man får bereda sig på en och annan överraskning… Publiken är också hjärtligt välkommen att sjunga med i balladernas omkväden!

Ser fram emot en mysig kväll i Gamla Linköping. Välkomna, välkomna!

/ Marie

… och här kan du lyssna på balladen Per Tyrssons Döttrar!

 

Källan i Slaka i media

Källan i Slaka – en bok om svensk folkmusik, som släpptes den 9 september, har fått en del artiklar, radioprogram och samt några recensioner. Nöjd redaktör/författare delar såklart gärna med sig, så här är en lista med länkar. Den kommer att uppdateras efterhand som artiklar planeras och droppar in.

Senaste recension:

RIG – Kulturhistorisk Tidskrift, våren -15: recension av Patrik Sandgren

Tidningen Visor/Viser nr 5: Recension av Eva Danielsson!

Sveriges Radio P2, Klingan 140906: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4433&artikel=5956860

Sveriges Radio P4 Östergötland direktsändning 140907: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=5957045

Corren 140904: http://www.corren.se/kultur-noje/en-skattkista-med-ballader-7272170.aspx Linköpingsposten 140911:  http://www.linkopingsposten.se/folkmusik-fran-slaka-i-ny-bok/#

Norrköpings Tidningar, recension 140928: http://www.nt.se/kultur-noje/folkmusiken-fran-slaka-10183460.aspx

Länstidningen Östergötland, reportage 26/9 http://www.lanstidningen.se/index.php?page=4759a138b681c&lang_id=0

Södermanlands Spelmansförbunds samlingar, anmälan: http://www.samlingarna.sormlandsspel.se/?p=2253

Kyrkstöten/Svenska kyrkan i Linköpings stift, reportage från boksläpp och spelmansstämma  file:///C:/Users/Marie/Downloads/Kyrkst%C3%B6ten%20nr%204.pdf

Studieförbundet Bilda: http://www.bilda.nu/sv/Startsidan/Aktuellt/Kallan-i-Slaka-bokslapp-pa-Slaka-Spelmanstamma/ 

Tidningen Lira, decembembernumret: presentation

Spelfot / Smålands Spelmansförbund & Smålandsringen: presentation

Spelmannen / Sveriges Spelmäns Riksorganisation, decembernumret: Artikel, text Peter Ahlbom.

Bygd och Natur/Svenska Hembygdsförbundet: Porträtt i decembernumret. Text och foto Yvonne Nenander.     

Folkmusik&Dans/RFOD : presentation i decembernumret, text Ina Flid, 

samt omslagsbild ut boken, illustration Anna Helldorff

Runtenom 2014-4 (Skånes spelmansförbund): Presentation, text Åke Persson.

Östgötaspel Nr 4 2014 /Östergötlands Spelmansförbund: Artikel sid 6-8, text Håkan Wasén.

Klicka för att komma åt osg_2014_4.pdf

 

Jo. Det funkade. Så klart.

”Falska klaffare”, smycke av Agnes Sjöberg

För ett och ett halvt år sedan, hösten 2012, medverkade jag och Östgöta Brasskvintett på utbudsdagen ”Scengalej” i Norrköping och spelade en trailer av vårt program Falska klaffare som vi erbjöd som ett Skapande Skolaprojekt till grundskolans årskurser 4-6. Programmet, som består av medeltida ballader och sånglekar från Slaka, vilka jag har arrangerat för brasskvintett och sång, blev väl mottaget: ”Wow, vilken musik”, ”detta hade jag ingen aning om”, ”tack för att ni gör detta” och ”vilka häftiga arr”. Men också ”Kan man spela sånthär för barn?”, ”gillar dom verkligen sånthär?”, ”vad säger barnen när ni kommer med historisk musik?”….

Ja, ett och ett halvt år tog det innan den en modig och klok musiklärare i Tranås passade på när hennes 5:or läste medeltiden. Äntligen! Och så himla bra det fungerade – kan jag ju säga nu när jag verkligen vet. Sånger och rytmer, bilder och klanger jobbade vi med tillsammans med de unga aktörerna som gjorde ett strålande framträdande och samtidigt fick en upplevelse av tid, tradition och musikalisk kraft. Publiken bestod av så många elever och lärare som bara gick att trycka in i gympasalen, en mycket lyhörd och fin publik. Jag är jätteglad, och samtidigt funderar jag på varför det är så svårt att kommunicera äventyret i ett program som detta. Jag vet ju att begreppet medeltida ballader i sig är ett problem (när man har sagt medeltida går hälften sin väg, sen säger man ballader och då somnar alla utom dom som gillar Bob Dylan eller Sanna Nielsen) men det brukar ju lösa sig bara man får låta musiken komma till tals. Men när inte heller det funkar, beror det då på att det är så pass udda att beställarna/lärarna/kultursekreterarna helt enkelt inte tycker att det är tillräckligt ”hippt” för att komma med som förslag? Ja inte vet jag. Men om Östgötamusiken och mina fantastiska medmusikanter i Östgöta Brasskvintett är med på det så väntar jag gärna ett och ett halvt år till på nästa Skapande Skolagig. Eller varför inte lite kortare…

”Hej då, det var jättekul att jobba med er!” och ”Hej då, kan jag få din autograf?” med de värmande orden i hjärtat är jag glad och stolt! För egen del, för vårt samarbete men också för Greta Naterberg och Maja Hansdotter i Slaka vars låtar nu tar kraft och fart igen efter 200 år!

 

 

I kväll dansar vi igen!

Äntligen dags för balladträff! Vi ses i dag kl 17-20 på Kyrkliden bredvid Slaka kyrka och alla – gamla rävar som nya nyfikna – är välkomna.

Här ett minne från när vi dansade och sjöng i Slaka Kyrka i början på september:

…och i natt har jag fått glutta i dessa intressanta böcker: 

 

En upptecknares anteckning, 200 år gammal…

”Flickan var så generad av de många herremännen som voro närvarande då hon sjöng, att jag rätt väl märkte att hon glömde ut flera strofer. Hon har lofvat att komma till Beata om Söndag, då skall jag uppteckna såväl denna som alla hennes lekar fullständigt och med toner”.

Johan, eller är det Daniel, Wallman skriver detta som kommentar till några lekar nedtecknade efter ”Flickan i Ullstämma”. Beata som flicka skulle gå till ”om Söndag” är bröderna Wallmans syster, också hon traditionsbärare i materialet från Slaka/Landeryd.

Med denna anteckning ger Wallman mig ett titthål genom tid och rum och jag hamnar mitt i salongen med den blyga flickan, som inte ens nämns vid namn mitt ibland de fina herremännen. Kanske var de inbjudna av Wallman för att lyssna på den fina lilla sångerskan, ett exempel på att i denna moderna trakt sjöngs de gamla bitarna av människor i alla åldrar i, inte bara av gamlingar i jordkulor. Kanske var Flickan en av de ungdomar som brukade samlas hemma hos Greta Naterberg på Slaka backe på söndagarna och leka, sjunga och dansa ”till sent om kvällen”. Och här står hon nu, den lilla stackarn och blir så blyg att hon kommer av sig och tappar bort delar av sina sånger.

Wallmans kommentar är så ömsint och samtidigt kanske lite pinsam; att imponera på grabbarna lyckades inte…. Vilka var de, herremännen? Rääf, Adlerbeth, Drake, Hazelius?  Och ”Syster Beata”, sån tur att hon fanns där och kunde ordna en uppteckningsstund i lugn och ro. Beata hon har nog mer än ett finger med i bevarandet av den musikaliska skatten kring Wallmans.

Tack och bra jobbat, fint att få titta in i Wallmans salong….

/ Marie

”Min Rosa”, handskrift från Stiftsbiblioteket.

 

Tack, Jan Ling!

För några dagar sedan gick Jan Ling ur världen. En obeskrivligt skön snubbe, en forskare med stor kunskap och glimten i ögat, en person som har förmedlat så mycket om svensk folkmusik. Till oss som gillar att gräva i vår spännande tradition har han gett både fakta och nya spår.

Sista gången jag träffade honom, det var väl ett par tre år sedan, åt vi lunch och pratade Wallman och Greta Naterberg, på kvällen dansade vi ballader på Kustens Hus, där jag hade ett gig med De vandrande kvinterna,fint tidig-musik-gäng från Göteborg. Det var vid lunchen som han berättade hur det gick till när han, just han(!), återfann Wallmans Förlorade Visbok på Siftsbibioteket i Linköping. Året var 1960, Janne var en ung doktorand som var i Linköping för att samla material till sin avhandling som skulle handla om Levin Christian Wiedes uppteckningar. Att Wallman hade samlat vismelodier i ett manuskript, det var välbelagt. Men sedan den kom i den dåvarande bibliotekarien Wiedes händer efter Wallmans död, hade den varit som bortblåst. Otaliga efterforskningar hade gjorts och Nils Denker hade fyra år tidigare färdigställt en rekonstruktion av häftet. Denna byggde på att mycket av materialet hade hamnat i Arwidssons Svenska Fornsånger, och på noggranna anteckningar av Wiede. Men här gick nu den unge doktorand Ling på upptäcktsfärd bland Stiftsbibliotekets hyllmeter. ”Ja du vet, jag gick ju där å kolla, drog ut det som såg intressant ut. Så såg jag nån tunn liten bok, drog ut den och – höh, va erehär??? Ja då var det ju Wallmans bok, den bara stod där instoppad. Då hade han ju inte behövt göra den där rekonstruktionen, Denker, höhö…”

Och så var Wallmans Förlorade tillbaka! Nej, Denker gjorde inte rekonstruktionen förgäves! I sina efterforskningar fick han fram en hel del ”bonusmaterial” som gör att vi i dag vet ännu mer om personer och sammanhang kring det vi kallar Slakamusiken. Men tänk så väl att Wallmans visor kom tillrätta! Hade den inte gjort det, så hade vi inte kunnat se hur handskrifterna skiljer sig från de redigerade versioner som sedan publicerades i Arvidssons Svenska Fornsånger. Det är just de skillnaderna jag går i gång på! Rytmiken och tonstegen lägger dessa enkla melodier mycket närmare ett tidigare musikideal. De har helt enkelt inte passerat det filter som skulle kunna kallas ”konstmusikalisk folkton”. Enkelt uttryckt. De allra flesta melodierna är identiska i handskrifter och utgåvor, men de skillnader som finns är verkligen spännande!

Det är detta jag har velat lyfta fram i mina arrangemang för brasskvintett och röst. Jag är tacksam att jag har fått förverkliga det jag har hört när jag har läst Wallmans notskrifter, få höra underbara musiker tolka mina noter och själv få sjunga till.

Och jag är jättetacksam mot Jan Ling, att han hittade boken, och framför allt att han var den han var, gjorde det han gjorde. Östgöta Brasskvintett och jag spelar dessa låtar på Linköpings Folkmusikfestival på fredag 11 oktober kl 19. Falska klaffare är rubriken. Jag kommer att tänka på honom då.

Foto: Östgötamusiken

 

 

Stor Ballad-helg i sikte! NU!

Kommande helg alltså fredag 30 aug – söndag 1 sept ser jag fram emot! Detta ungefär som när man färdas i en varm bil och plötsligt får syn på havet och vet att man snart, snart ska få kasta sig i de ljuvliga böljan blå…. Ballader från scen och till dans och dessutom på platser som har en extra gynnsam ballad-laddning: Söderköpings Gästabud/ NoMeMus och Sancta Birgitta Klostermuséum i Vadstena.

Det hela börjar på fredag den 30:e med att jag håller workshop i Medeltida ballader i sång och dans på Drothems Församlingshem i Söderköping. Två timmar har vi på oss att sjunka ned i några ballader, det brukar bli ett par tre stycken. Det är inte första gången jag gör denna workshop på Gästabudet, kanske 4:e! Deltagarna brukar komma från både folkmusik- ,vis- och tidigmusik-världarna, så det blir en finfin blandning! I år får jag dessutom tre hjärtekära och superskickliga gäster: mina medmusikanter i gruppen BESSMAN – Astrid Selling, Lisa Stormlod och Kristin Borgehed! De ballader som sjungs och dansas denna eftermiddag kan man få köra igen ett dygn senare. Återkommer till det.

Lördag den 31:e blir det så Konsert med BESSMAN på Brunnsladan/Brunnssalongen, Söderköpings Brunn kl 16:00. Vi kommer som vanligt att göra några djärva balansakter över medeltida grund. Våra äventyrliga röster står förstås i centrum, men min harpa kommer att medverka på någon av låtarna. Jag satt och skrev ett programblad till konserten i går kväll och kan konstatera att en stor del av konsertrepertoaren är ”Slaka-relaterad”. I handskrifterna från Slaka, som vi hämtat materialet ur, lyser den medeltida färgen igenom på ett helt annat sätt än i de redigerade melodier som sedan publicerdes i bl.a. Sv. Fornsånger. Det ska bli spännande att möta NoMeMus-publiken i ett fin akustiskt rum!

Efter konserten  dansar Bessman, och alla andra som vill, ballader med BALLADFORUM på planen utanför Brunnsladan! Det är nu workshopfolket kan få en chans att repetera fredagens ballader och alla som vill är som sagt välkomna! BALLADFORUM är ju min kära grupp som träffas en gång i månaden och väcker liv i ballader från Slaka och annorstädes. Jag är jätteglad att på detta sätt få ett möte mellan mina käraste balladgäng!

På söndag den 1 september kommer BESSMAN att ha en konsert i Vadstena! I de underbara valven i Sancta Birgitta Klostermuseum kommer vi att sjunga kl 15:00, inträdet kostar 100:- (vi spelar ”på dörren” för att få ett bidra till våra repetitionsresor då vi bor sisådär 30 mil ifrån varandra). Inspirerande och spännande att få sjunga i dessa fina valv med så mycket klang och så mycket historia . Särskilt intressant är ju detta med kopplingen mellan Vadstena och koralen ”Den signade dag”. Vi har gjort lite efterforskningar och kommer att presentera några läckra varianter av sången… Ser också fram emot att spela för dessa fina små bevingade kollegor (se bilden)!

Musikänglar i Sancta Birgitta klostervalv.

Hoppas vi ses och hörs, varmt välkomna!

 

Charlotta, Rosa och Mikaeli dag

Tre smakprov inför kvällens konsert Falska klaffare i Kettilstad kyrka med mig och Östgöta Brasskvintett:

Charlotta Johnson 

Min Rosa

Mikaeli dag

Kilcka på låttitlarna för att höra!

Konserten börjar kl 19:00, har en paus och ingår i Östergötlands Musikdagar.

På fredag kl 12:30 spelar vi på Norrköpings konstmuseum.

Välkomna!

/ Marie