Linköpings Stiftsbibliotek


Press dec 14

Källan i Slaka – en bok om svensk folkmusik, som släpptes den 9 september, har fått en del artiklar, radioprogram och samt några recensioner. Nöjd redaktör/författare delar såklart gärna med sig, så här är en lista med länkar. Den kommer att uppdateras efterhand som artiklar planeras och droppar in.

Senaste recension:

RIG – Kulturhistorisk Tidskrift, våren -15: recension av Patrik Sandgren

Tidningen Visor/Viser nr 5: Recension av Eva Danielsson!

Visor 5 mars 15

Sveriges Radio P2, Klingan 140906: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4433&artikel=5956860

Sveriges Radio P4 Östergötland direktsändning 140907: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=5957045

Corren 140904: http://www.corren.se/kultur-noje/en-skattkista-med-ballader-7272170.aspx Linköpingsposten 140911:  http://www.linkopingsposten.se/folkmusik-fran-slaka-i-ny-bok/#

Norrköpings Tidningar, recension 140928http://www.nt.se/kultur-noje/folkmusiken-fran-slaka-10183460.aspx

Länstidningen Östergötland, reportage 26/9 http://www.lanstidningen.se/index.php?page=4759a138b681c&lang_id=0

Södermanlands Spelmansförbunds samlingar, anmälan: http://www.samlingarna.sormlandsspel.se/?p=2253

Kyrkstöten/Svenska kyrkan i Linköpings stift, reportage från boksläpp och spelmansstämma  file:///C:/Users/Marie/Downloads/Kyrkst%C3%B6ten%20nr%204.pdf

Studieförbundet Bilda: http://www.bilda.nu/sv/Startsidan/Aktuellt/Kallan-i-Slaka-bokslapp-pa-Slaka-Spelmanstamma/ 

Tidningen Lira, decembembernumret: presentation

Lira 5 2014 comp

Spelfot / Smålands Spelmansförbund & Smålandsringen: presentation

Spelfot 4 -14

Spelmannen / Sveriges Spelmäns Riksorganisation, decembernumret: Artikel, text Peter Ahlbom.

Spelmannen 4 14

Bygd och Natur/Svenska Hembygdsförbundet: Porträtt i decembernumret. Text och foto Yvonne Nenander.     B&N inne

Folkmusik&Dans/RFOD : presentation i decembernumret, text Ina Flid, RFOD inne

samt omslagsbild ut boken, illustration Anna Helldorff

RFOD omslag dec 14

Runtenom 2014-4 (Skånes spelmansförbund): Presentation, text Åke Persson.

Runtenom

Östgötaspel Nr 4 2014 /Östergötlands Spelmansförbund: Artikel sid 6-8, text Håkan Wasén.

http://www.ostgotaspel.se/ostgotaspel/osg_2014_4.pdf

Annonser

Välkomna till Linköpings Stadsbibliotek, hörsalen 2/10 kl 18! Det blir musik och berättelser och musik från den nysläppta boken Källan i Slaka: försvunna manuskript, den smarte romantikern Wallman och de stolta, fattiga sångerskorna på Slaka Backe.

Marie Länne Persson berättar och sjunger, Östgöta Brasskvintett spelar så himla bra och Stiftsbibliotekets vänner bjuder på kalaset.

Välkomna!

image

På lördag 20 sept är det Bokmässa i Linköping! Det ska bli spännande att få vara med vi Bokförlaget Atremis bord med den nya boken till beskådan, för avlyssning (vi tar med en bergsprängare med hörlurar) och till försäljning!

Mellan kl 10 och 16 är Bokmässan igång på Linköpings Stadsbibliotek och förutom utställare och bokförlag blir det också en hel del lockande programpunkter.

Kul ska det bli, välkomna, vi ses!

PA_Lundh_visar_upp_Atremis_utgivning

På fredag har jag fått ett roligt uppdrag, jag ska medverka under öppnandet av Hembygdsdagarna på Östergötlands Muséum. ”Folklig musik med viss överraskningsfaktor” är beställningen från Hembygdsförbundet, OK det ska bli! Öppningsceremonin som börjar kl 13 följs av en Kulturarvs-debatt som är öppen för alla, det kan nog bli intressant.
I morgon kommer Linköpingsposten till alla hushåll i stan, och i bilagan ”Blickpunkt” kommer en artikel om boken ”Källan i Slaka en bok om svensk folkmusik”. En trevlig pratstund hade jag med Linköpingspostens reporter när vi sågs på Stiftsbiblioteket för några veckor sedan, ska bli kul att läsa.

20140521-144928.jpg

Lördagen den 6 september kommer den att släppas på Slaka Spelmansstämma: Källan i Slaka – en bok om svensk folkmusik. I dag har jag och min förläggare Per-Anders Lundh på Atremi kommit överens om att den ska se ut just såhär: Omslag framsida Komp autocorr Omslagsbilden är skapad av Jenny Treece Jorup, en av de två konstnärer som tolkat medeltida ballader i de bilder som finns i boken. Den andra konstnären är Anna Helldorff. I boken kan man läsa mina kapitel om ”Wallman&Co”, ”Medeltida ballader” och ”Lekar med sång och allvar”. Toste Länne har skrivit kapitlet ”Låtar till dans” och Påvel Niklasson, docent och wallmankännare, har skrivit kapitlet ”Göternas folksång” om Wallman, Götiska Förbundet och Blenda, den värendska sköldmön. Bokens musikdel innehåller melodier och texter till ballader och lekar samt noter till danslåtar (mest polskor).  Och så finns där en CD-skiva där 12 olika konstellationer musiker tolkar Slaka-melodier i dag. Boken avslutar mitt projekt Slakamusiken, ett landsbygdsutvecklingsprojekt inom Leader Folkungaland. Östgötamusiken äger projektet och boken trycks med stöd från Westman Wernerska Stiftelsen. Och – ja – såhär kommer den att se ut 🙂 / Marie PS: Vem Wallman var? Kolla fliken Vissor&låtar&folk här ovan! DS   This is what my book will  look like! It will be relased 6 september at Slaka spelmansstämma in Slaka just outside Linköping (near Mjärdevi and Linköping University). ”The Slaka source – a book on swedish folkmusic” contains a threasure of melodies collected in Slaka and Landeryd during the early 18hundreds. You will find texts about the singers, collectors, about  medieval ballads, song dances and dance tunes, and also about the idea of a National hymn. Music sheets with melodies and lyrics, a summary in english and a CD with to day´s versions of this timeless tues will be included too. /Marie

image

Jag sitter på stiftsbiblioteket i Linköping och tittar igenom Levin Christian Wiedes brev och manuskript. Jag försöker få tag på kopplingen mellan honom och min Slaka-hjälte Johan Haqvin Wallman, när jag nu skriver boken om Slakamusiken, och samtidigt långsamt fattar hur händelser, personer och visor hänger ihop. Jo, det var ju Wiede som tog hand om Wallmans sånglekssamling efter hans död, den som sedan kom att kallas ”Wallmans försvunna” ända fram till Jan Ling råkade hitta den i en hylla på Stiftsbiblioteket år 1960, och den fick byta namn till ”Wallmans återfunna”. Men vad hade de för förhållande när Wallman levde? Någon skriver i förbigående att Wiede var Wallmans elev… När, var och på vilket sätt?

Nåväl Wiede hade iallafall två rejäla döttrar som på 1920-talet inte bara lämnade in Wallmans visbok (som i alla fall någon dag under 20-talet troligtvis inte var försvunnen) till Stiftsbiblioteket, utan också Wiedes brev, prydligt inbundna i ordning och försedda med handskrivet register. Denna brevbok är sagolikt stor, tjock och välskriven. Man läser de fint präntade sidorna med stor vördnad och lite skamkänsla – det är iallafall någon annans brev.

Så dyker min iphone upp på bordet, i sin nya fina ”bookbook”-kostym, alltså förklädd till gammal psalmbok. Ett ”hål-i-tiden-ögonblick” uppstår. iPhonen lägger sig kaxigt ovanpå Wiedes brevbok och hävdar att den innehåller minst lika mycket dialog som den äldre idolen. Tja, varför inte. Men vart tar det vägen? Om någon om ett par hundra år vill beforska balladsångerskan, författaren och selmmelprovaren Marie Länne Persson – eller för den delen någon mycket mer intressant och minnesvärd nutida person – finns det då något kvar eller har all bara smulats ut i rymden. Blir allt som finns kvar bara våra prylar, skor, instrument och sånt?

Bäst att skriva några böcker till….

/ Marie

image

Janne

För några dagar sedan gick Jan Ling ur världen. En obeskrivligt skön snubbe, en forskare med stor kunskap och glimten i ögat, en person som har förmedlat så mycket om svensk folkmusik. Till oss som gillar att gräva i vår spännande tradition har han gett både fakta och nya spår.

Sista gången jag träffade honom, det var väl ett par tre år sedan, åt vi lunch och pratade Wallman och Greta Naterberg, på kvällen dansade vi ballader på Kustens Hus, där jag hade ett gig med De vandrande kvinterna,fint tidig-musik-gäng från Göteborg. Det var vid lunchen som han berättade hur det gick till när han, just han(!), återfann Wallmans Förlorade Visbok på Siftsbibioteket i Linköping. Året var 1960, Janne var en ung doktorand som var i Linköping för att samla material till sin avhandling som skulle handla om Levin Christian Wiedes uppteckningar. Att Wallman hade samlat vismelodier i ett manuskript, det var välbelagt. Men sedan den kom i den dåvarande bibliotekarien Wiedes händer efter Wallmans död, hade den varit som bortblåst. Otaliga efterforskningar hade gjorts och Nils Denker hade fyra år tidigare färdigställt en rekonstruktion av häftet. Denna byggde på att mycket av materialet hade hamnat i Arwidssons Svenska Fornsånger, och på noggranna anteckningar av Wiede. Men här gick nu den unge doktorand Ling på upptäcktsfärd bland Stiftsbibliotekets hyllmeter. ”Ja du vet, jag gick ju där å kolla, drog ut det som såg intressant ut. Så såg jag nån tunn liten bok, drog ut den och – höh, va erehär??? Ja då var det ju Wallmans bok, den bara stod där instoppad. Då hade han ju inte behövt göra den där rekonstruktionen, Denker, höhö…”

Och så var Wallmans Förlorade tillbaka! Nej, Denker gjorde inte rekonstruktionen förgäves! I sina efterforskningar fick han fram en hel del ”bonusmaterial” som gör att vi i dag vet ännu mer om personer och sammanhang kring det vi kallar Slakamusiken. Men tänk så väl att Wallmans visor kom tillrätta! Hade den inte gjort det, så hade vi inte kunnat se hur handskrifterna skiljer sig från de redigerade versioner som sedan publicerades i Arvidssons Svenska Fornsånger. Det är just de skillnaderna jag går i gång på! Rytmiken och tonstegen lägger dessa enkla melodier mycket närmare ett tidigare musikideal. De har helt enkelt inte passerat det filter som skulle kunna kallas ”konstmusikalisk folkton”. Enkelt uttryckt. De allra flesta melodierna är identiska i handskrifter och utgåvor, men de skillnader som finns är verkligen spännande!

Det är detta jag har velat lyfta fram i mina arrangemang för brasskvintett och röst. Jag är tacksam att jag har fått förverkliga det jag har hört när jag har läst Wallmans notskrifter, få höra underbara musiker tolka mina noter och själv få sjunga till.

Och jag är jättetacksam mot Jan Ling, att han hittade boken, och framför allt att han var den han var, gjorde det han gjorde. Östgöta Brasskvintett och jag spelar dessa låtar på Linköpings Folkmusikfestival på fredag 11 oktober kl 19. Falska klaffare är rubriken. Jag kommer att tänka på honom då.

Foto: Östgötamusiken

Foto: Östgötamusiken

 

Nästa sida »