En hel del brev…..

Jag sitter på stiftsbiblioteket i Linköping och tittar igenom Levin Christian Wiedes brev och manuskript. Jag försöker få tag på kopplingen mellan honom och min Slaka-hjälte Johan Haqvin Wallman, när jag nu skriver boken om Slakamusiken, och samtidigt långsamt fattar hur händelser, personer och visor hänger ihop. Jo, det var ju Wiede som tog hand om Wallmans sånglekssamling efter hans död, den som sedan kom att kallas ”Wallmans försvunna” ända fram till Jan Ling råkade hitta den i en hylla på Stiftsbiblioteket år 1960, och den fick byta namn till ”Wallmans återfunna”. Men vad hade de för förhållande när Wallman levde? Någon skriver i förbigående att Wiede var Wallmans elev… När, var och på vilket sätt?

Nåväl Wiede hade iallafall två rejäla döttrar som på 1920-talet inte bara lämnade in Wallmans visbok (som i alla fall någon dag under 20-talet troligtvis inte var försvunnen) till Stiftsbiblioteket, utan också Wiedes brev, prydligt inbundna i ordning och försedda med handskrivet register. Denna brevbok är sagolikt stor, tjock och välskriven. Man läser de fint präntade sidorna med stor vördnad och lite skamkänsla – det är iallafall någon annans brev.

Så dyker min iphone upp på bordet, i sin nya fina ”bookbook”-kostym, alltså förklädd till gammal psalmbok. Ett ”hål-i-tiden-ögonblick” uppstår. iPhonen lägger sig kaxigt ovanpå Wiedes brevbok och hävdar att den innehåller minst lika mycket dialog som den äldre idolen. Tja, varför inte. Men vart tar det vägen? Om någon om ett par hundra år vill beforska balladsångerskan, författaren och selmmelprovaren Marie Länne Persson – eller för den delen någon mycket mer intressant och minnesvärd nutida person – finns det då något kvar eller har all bara smulats ut i rymden. Blir allt som finns kvar bara våra prylar, skor, instrument och sånt?

Bäst att skriva några böcker till….

/ Marie

 

Vårens balladträffar bokade!

Nu är vårens balladträffar bokade! Vi ses på Kyrkliden i Slaka (det vita huset bredvid slaka Kyrka) följande söndagar kl 17-20:
26 januari
9 februari (en extra träff inför inspelningen av CD till boken om Slaka-      musiken, inspelningen sker den 15-16 feb)
23 februari
23 mars
27 april
18 maj
8 juni

Välkomna!

Balladforum dansar på Stadsbiblioteket 2/5

 

”En värld för sig själv”

….. så har den kallats, den medeltida balladen, en värld för sig själv. Jo, så är det ju, det är så mycket mer än en sång. En värld full av bilder, symboler, logik och antydningar, en värld som går att förstå på så många olika sätt. Musik som går att använda på så många olika sätt, som sätter oss i rörelse till kropp och själ.

På lördag ska jag och Astrid Selling få den möjligheten att bjuda in till dendär världen, inte bara med musik och dan, utan också dela med oss av de nycklar och kikhål vi funnit i vårt konstnärliga forskningsarbete. Och alltjämt fortsätter finna. En slags ”backstage medeltida ballader”. Jo, det blir balladdans också, men först ”titten”…. Det hela händer på Blekinge Museum i Karlskrona, på lördag den 26/10 kl 14-16 under rubriken historisk lördag – i själ och hjärta. 

Ser fram emot en förtrolig stund, hjärtligt välkomna!

http://www.blekingemuseum.se/02_03kalend.asp

”jungfrun förvandlad till Lind”
Mitt eget foto

 

Att andas samma luft….

Sommaren började med en musikupplevelse som jag fortfarande mumsar på; den 4 juli var jag i Stockholm och avnjöt, tillsammans med man, söner och sonhustru, Alison Kraus & Union Station på Cirkus i Stockholm. Då jag på förhand visste vilket datum och klockslag konsertbiljetterna skulle släppas, kastade jag mig på datorn och bokade bara några minuter efter släpp. Detta – vilket jag är mycket glad, och föralldel också rätt stolt över – gjorde att vi hade fått platser på första rad, och satt bokstavligen vid deras fötter under två härliga timmar.

Utan att gå in på detaljer som fantastiska instrumentalinsatser, ursnygg stämsång och poetiskt dansande basisthänder, kan jag bara säga att det var så jäkla skönt att se ett gäng som var där för att lira tillsammans, helt enkelt! Väldigt mycket tajt samspel och väldigt lite show och produkt. Det var en stark manifestation av en levande tradition, och känslan av att vara ”hembjuden” blev ännu starkare i settet av extranummer som de gjorde runt en och samma mick. Musikernas förhållningssätt och finlir med sina fysiska avstånd till denna mick skapade en naturlig koreografi, samtidigt som det skickade en blixtsnabb bekräftelse av trovärdighet fram och tillbaka till filmen Oh, brother, where art thou (du vet, när dom sjunger i radiostudion och på kalas-scenen).

Det var som en slags existensmaximum att sitta så himla nära, se allt det lilla som hände på scen, uppleva hur Alison växlade upp från sin sköra röst till den starka, gnistrande. Jag minns att jag tänkte att det måste kräva en hel del styrka av denna lilla varelse att kontrollera all den våldsamma musikaliska kraft som strömmar genom henne. Men så var det också den där känslan av att komma in i samma andning, andas samma luft…

Efteråt talar jag om det med min Bessmankompis Kristin – vi har just talat om att uppleva hur man kommer nära och upptäcker nya aspekter hos traditionsbärare som man bara mött genom uppteckningar och inspelningar – och det slår mig att det är just dendär känslan man kan få med Greta Naterberg och Mari på Gatan och de andra idolerna som levde för 200 år sedan! Genom att sjunka in i deras fraser, uttryck rytmer och sätta luft, ton, ljud, sväng på det, ja då är det ju lite som att andas samma luft!

Nördigt, men sant och mycket lyckligt 😉

/ Marie

 

Balladen – medeltidens Facebook

Oj va spännande!

Märta Ramsten, folkmusikalisk allvetare från Stockholm, Rasmus Joensen, forskare och kvaddansare från Färöarna och så jag som lever med ballader på scen, i dans och i bilder och berättelser – vi ska alla tre mötas under Stockholm Early Music Festival den 9 juni kl 14 i Storkyrkosalen i Gamla Stan, Stockholm. Med tankar, sånger och bilder ska vi samtala om Den Medeltida Balladen som socialt fenomen. Arrangörerna upplevde Färöisk Kvaddans, blev betagna och insåg att här var en medeltida tradition som fortfarande var vid liv och god hälsa! Kul med kopplingen till Facebook, tycker jag! Har ofta tänkt på att Facebook kan vara lite balladeskt: blandningen av bilder, ordformler, film- och musiklänkar och så kommentarerna som kan bli lite som växelsång. Och så det lilla omkvädet ”gilla” 😉

Å va kul det ska bli! Själv kommer jag att sjunga tre av mina bästa ballader. Har inte riktigt bestämt vilka, men tänker att jag ska välja några som är olika till sitt uttryck och sin tidskänsla. Och så vill jag gärna få med något om den starka bild-aspekten, det att man ser framför sig vad som händer, ”Kino im Kopf”, som det så vackert heter på berättarspråk. Märta Ramsten ska berätta om balladernas ursprung, vad de egentligen är för något och Rasmus ska ta oss med in i den färöiska kvädenas värld. Om man kommer redan kl 12, så får man uppleva kvaddans med Rasmus och hans kompisar, det får man för allt i världen inte missa!

Och kl 12 samma dag och samma sal blir det dans med Rasmus Joensen och hans kompisar: http://www.semf.se/semf-2012/event/328

Välkomna till Storkyrkosalen och Balladerna!

/ Marie

 

Jönköpings Allmogemarknad gör uppehåll i år!

Jönköpings Allmogemarknad gör i år ett upphåll, för att komma tillbaka med full kraft och nya grepp (fast forfarande gammeldags, förståss!) 2013!

Anledningen är att förusättningarna i tid och ekonomi har setts över av kommunen, som därför inte förrän alldeles nyligen har kunnat ge oss besked om vad som gäller.  Vi upplever verkligen att kommunen uppskattar och värderar evenemanget, och de har verkligen försökt att gå oss tillmötes såhär i elfte timmen för att vi ska kunna genomföra årets marknad. Men då tiden nu har sprungit i väg och då vi fortfarande står utan projektledare, så konstaterar vi att vi inte har möjlighet att genomföra årets marknad med den höga och fullständigt unika kvalitet som ju har blivit Marknadens varumärke. Vi tror på Jönköpings kommuns seriösa värdering av Allmogemarknaden och ser därför möjligheter att få bättre förutsättningar och bättre framförhållning inför nästa års marknad. Vi börjar dra upp planerna för den redan nu!

Här kan ni läsa det pressmeddelande som gick ut till media i morse:

Jönköping den 6 mars 2012

Pressinformation

Föreningen Jönköpings Allmogemarknad beslutade i tisdags den 6 mars 2012, enhälligt, att inte genomföra någon Allmogemarknad 2012.

Bakgrund

Jönköpings Allmogemarknad har sedan starten 1994 erhållit ekonomiskt bidrag från Jönköpings Kommun, 2006 fick med hjälp av Tekniska kontoret med logistiken och år 2008 tillsattes på vår önskan en kommunanställd projektledare motsvarande en 25% befattning på årsbasis.

Halvvägs in i 2011 meddelades det oss att kommunen kommer se över sitt engagemang i olika kulturarrangemang.

Vi informerade i detta läge kommunen om vårt behov, d.v.s. bidrag, logistikstöd och projektledning.

Vi har sedan dess fram till föregående vecka, verkat i en osäker framtid.

Resultat

Efter en tät dialog med Kommunen fick Allmogemarknaden den 28 februari beskedet att man var beredd att tillmötesgå oss genom att gå in med behovsprövat erforderligt ekonomiskt bidrag sam låta Tekniska Kontoret bistå med 60 – 70 % av det logistikbehov vi tidigare erhållit.

Avseende posten som projektledare får vi dock inte den hjälp vi fått föregående fyra år

Föreningen har analyserat årets situation med hänsyn till ovan.

Då besked om tillsättande av ny projektledare dröjt har en projektplan för JAM 2012 inte kunnat sammanställas. Detta, i kombination med att varken styrgruppens eller rådsgruppens medlemmar har möjlighet att åta sig ett 25%-igt projektledarskap på ideell basis, har gjort att vi inte ser någon möjlighet att, med bibehållandet av den kvalitet som är vårt varumärke, kunna genomföra Jönköpings Allmogemarknad i år.

Framtiden

Jönköpings Kommun har meddelat att Allmogemarknaden är ett viktigt arrangemang för kommunen och att den är ett av få profilarrangemang som skall få utvecklas.

Kommunen har också meddelat att men planerar tillsätta en evenemangsgrupp som stöder vår typ av verksamhet. Man kommer också se över rutinerna där flera instanser i kommunen bidrar och internfakturerar så att en verksamhet får det ekonomiska ansvaret

Allmogemarknaden känner trygghet i detta och kommer tillskriva kommunen senast början av augusti 2012 om hjälp med projektledning som fortfarande än en förutsättning.

Jönköpings Allmogemarknad kommer i år att påbörja arbetet med ett förbättrat och mer utvecklat arrangemang 2013. Vi kommer att utöka 2011 års tema, som var barnet under 1800-talet. Barn och ungdomar kommer att få mycket större utrymme i vårt berättande om stadens kulturhistoria i framtiden, oavsett vad vi väljer för nytt tema.

Jönköpings Allmogemarknad

Styrgruppen /

Anders Halldén

 

”Lek” är ett vacker ord…

På lördag den 29 oktober blir det en sångleksdag på Skeppis i Stockholm: Sånglekar – ingen barnlek!  Vi provar på sånglekarna från de gamla handskrifterna, till ålderdomliga melodier och med mycket skoj och must! Många har redan anmält sig, men det finns platser kvar. Man kan anmäla sig till Karen Petersen, tel 08-771 79 13 eller 0703-214 008. 100 :- kostar det, och då ingår fika.

Full fart i lekstugan!

Kär-lek, väder-lek, kort-lek, parnings-lek, harpo-lekare,  ”varder lekare slagen..”, lek-stuga. Per definition ett uttryck för något som rör sig snabbt och lätt. Kanske vårt språks motsvarighet till uttrycket ”ngoma”, som lär betyda både sång, dans och spel samtidigt? När slutade LEK vara något som har med alla åldrar att göra? När slutade vuxna människor leka? (Haha, det har dom så klart aldrig gjort, men i vårt språk kan det förefalla vara så…)

En gång i tiden var de unga vuxnas lek en livsnödvändighet, en förutsättning för byns fortlevnad, för att de unga fick träffa varann under former som s.a.s. kunde leda vidare. Den som hade plats och möjlighet upplät med självklarhet rum för ungdomens lekstugor som vid denna tid inte var namnet på ett litet låtsas-hem, utan på ett sammanhang där man helt enkelt träffades och lekte! Lekstugornas repertoar, sånglekarna, är kanske vår äldsta traditionella musik i obruten tradition. Somliga melodier flyttade in i spelmansrepertoaren, somliga levde vidare som folkliga visor, små motiv kunde leva vidare som talesätt och somliga ”afhyflades” med mild hand på slöjdlärarseminariet Nääs och kunde därmed leva vidare i skola, förskola och i folkrörelserna. En liten del levde kvar i sin ursprungliga form på dansgolvet, ja det hände faktiskt långt in på 1900-talet att danskvällarna ibland bröts av med en stunds sånglekar. Här och var…

I folkmusikgruppen Sågskära har vi under våra 30 år blåst liv i många äldre varianter av sångleksmelodier, arrat dem och framfört dem på scen och på skiva. I Slaka-materialet, som jag arbetar med, finns en ansenlig mängd sånglekar, upptecknade i början på 1800-talet, främst av Wallman och Södling (se personer o instrument ovan). Det som framför allt utmärker de äldre uppteckningarna av sånglekar, är att det finns många melodivarianter och att även lekarna har sett lite olika ut från ställe till ställe. Bland det melodier jag har hittat i Slakamaterialet, har en del tydliga renässansdrag. Under City Art Link, framförde vi – Markus Lindberg på Slotts&Domkyrkomuséet, Östgöta Brasskvintett, dansare från Folkungagillet och jag –  programmet Mickelsmäss på Slottet, där vi bl. a. använde några Slaka-sånglekar som jag arrat för brasskvintetten och där dansarna hade rekonstruerat leken. Riktigt kul!

Fria vill Offer...

På lördag får alla vara med och leka!

Tack Folkvisedanslaget som är med och arrangerar!

Välkomna!

/ Marie

Hej Lirum, hej larum! Ingen barnlek!

 

Konserten ”Slaka-fiolen” 4/9

Nu på lördag! Slakastämman! På Hembygdsgården snett emot Slaka Kyrka.

Stämma betyder ju egentligen MÖTE (påpekar balladnörden) och det är just det som sker: vi möts, spelar, sjunger och dansar! Stämman börjar redan vid kl 11, då börjar det spela i buskarna. Den som vill prova på att dansa och sjunga till Slakasångerskornas ballader är välkommen kl 12, då blir det BALLADDANS där alla kan vara med!

Slaka Ljugarbänk, geocaching, östgötabakelser o. allspel kan man förnöja sig med fram till konserten Slaka-fiolen kl 15.00 i kyrkan.

Här är konsertprogrammet:

Gammal brudmarch från FLEN

Eva Siljdedahl Ankartun spelar på Schörlinorgen

 

Polska från Malexander

Rune Persson o. Toste Länne, fioler, Marie Länne Persson, gitarr

 

Polska ur Andreas Dahlgrens samling, Tryserum

Persson-Länne -Persson samt Eva Siljedahl Ankartun, orgel

Näcken bortför Jungfrun – Medeltida ballad efter Greta Naterberg, Slaka

Persson-Länne -Persson, Eva Siljedahl Ankartun, Slaka Balladforum

 

Två låtar

Rune Persson och Christer Samuelsson, fiol

 

En Greta, en Wallman, en Ko-pojke: 3 låtar från Lägret

 Deltagarna i årets Folkmusikläger i Rimforsa

 

3 LUS-låtar

Linköpings ungdomsspelmanslag under ledning av Christer Samuelsson

 

Trelo! Folklig ropsång arrangerad av av Hans Kennermark

Musik Hugo Hammarström

Vox Nova  under ledning av Birgit Eneroth

 

Andakt

 

Nu kommer kvällen Olle Adolphsson

Välsignenlse Norsk folkmelodi

Vox Nova  under ledning av Birgit Eneroth

 

Polska ur Wallmans samling

Toste Länne, fiol, Ulf Hermansson, hardingfela, Marie Länne Persson, gitarr.

 

Per Hörbergs julpolska

Toste Länne, fiol, Ulf Hermansson, hardingfela, Marie Länne Persson, gitarr.

 

Lindormen Medeltida ballad efter Maja ”Månssan” Hansdotter, Slaka

Slaka Balladforum, lägerungdomarna och alla får sjunga med!

 

Efter konserten är alla välkomna att följa med till Källan. Där sjunger vi Per Tyrssons Döttrar och några spelar och sjunger tillsammans. Välkomna dit!

Välkomna på stämman! / Marie

 

 

I Folkviserabatten

Tålmodigt och fullständigt inkompetent kämpar jag med min folkviserabatt, alltså en sån med blommor i. Jag har ju en liten yrkesskada: så fort jag ser något så kommer jag på en sång som handlar om detta. Därför låg det nära till hands att anlägga en rabatt med i folkvisor förekommande växter, något som jag tog mig för för några somrar sedan. Sedan har jag fört en ojämn kamp för att få den att överleva, men än är det inte kört! När jag planterade utgick jag ifrån refrängen i Uti vår hage:  kom liljor och akvileja, kom rosor och saliveja, kom ljuva krysmynta, kom hjärtans fröjd. Om vi tar det i ordning så är jag glad över att jag faktiskt fick se liljan blomma i år, den brukar alltid ha blommat över när vi kommer hit.

Kom liljor

Men akvilejan var överblommad:

... och akvileja!

 Rosen, som såg heldöd ut för några veckor sedan, visar både livstecken och knoppar!

Kom rosor...

men Salivejan, alltså salvian, har försvunnit (som vanligt, sätter en ny varje år), Krusmynta vågar jag inte sätta för då tar den över hela rabatten och Hjärtans Fröjd vet jag inte hur den ser ut (bara att man kan krydda snaps med den), så jag har satt lite exklusuva pioner till rosens sällskap, enligt sångleken ”Ungersven dansar med sin vän, rosor och pioner”…

 Utblommade dom också, men ni kan ju se på bladen hur exklusiva dom är, pionerna! Och bredvid hava vi en liten, lite krasse; ”krasse, krasse liten..” (O.K. jag vet att det är fusk men dom fyller bra och har fina färger sen när dom blommar). Men vad är detta som självsått sig och tar plats? Rävrompa! Åkej då…

Bonden han gick åt villande skog, där mötte honom RÄVEN!

Men fint var det iallafall att den sena våren låtit Olvonbusken strax intill blomma ännu!

Ja, ja, det får väl bli nördvarning på detta inlägg….. / Marie

 

Hmmm, intressant…!

Det var skoj att dansa ballader i Konsthallaen/Passagen. Akustiken var fin, utrymmet var bra och attityden vänlig.

Vi fick en ny upplevelse; att dansa omkring och sjunga bland bilder, som egentligen inte alls hade med sångerna att göra, det gav bilderna en ny innebörd. De kom liksom med i balladerna vare sig de ville eller ej.

Nu snackar vi intermedialitet. Eller hur? / Marie